onsdag den 10 mars 2010 klockan 19:03

Hos Malou i Efter 10

Kommentera Läs kommentarer (7) Dela Permalänk Sätt betyg

(5,00) 2 röster

7 svar till “Hos Malou i Efter 10”

1. Moa Nilsson skriver:

   10 mars 2010 kl 20:07

   Det var så roligt att se dej hos Malou i efter 10 du var så fin och duktig :) om jag våra du skulle jag aldrig våga prata om mitt liv och hur det har varit och så, du är otroligt modig måste jag säga. Puss !
2. Emelie :* skriver:

   10 mars 2010 kl 20:41

   Åh, shit.. Jag har inte hunnit kolla innan, men nu tog jag mig inte ens igenom 10 minuter. Jag grät så jag skakade. Vartenda ord du sa har jag någon gång sagt till kurator/vän.. Det är riktigt synd att du har känt så. Jag vet hur det är, men sen när man väl kommer ur det någorlunda är det ju så jävla skönt. Och man blir bara starkare! Jag ska försöka ta igenom mig det nu.. Tår!

   Puss hjärtat!
3. natalie skriver:

   10 mars 2010 kl 20:49

   Härligt att höra när du tar upp det som varit svårt. Att veta att det finns fler som gått igenom jobbiga perioder i sitt liv. Just det att det handlar inte om ”tyck-synd-om-mig” utan man växer ju av sina svårigheter man möter och utvecklas till den man är idag.

   Jag ångrar ingenting i mitt liv, dock så kanske vissa fall och händelser inte var så roliga, för om allt inte hänt hade jag inte varit där jag är idag. Sådan kan vara viktigt att förmedla så människor som mår dåligt ser att det kan komma något bra ur ngt dåligt.

   Stor kram
4. Sara skriver:

   10 mars 2010 kl 20:58

   Ett sjukt bra inslag! Jag känner igen mig så väl och tårarna bara rinner. Så skönt att någon pratar om det för ens nära och kära har svårt att förstå.
5. Hanna skriver:

   11 mars 2010 kl 21:06

   Tack för klippet, jättebra intervju! Strongt av dig att berätta om den jobbiga tid du hade då.
   Kram
6. Sandra skriver:

   12 mars 2010 kl 17:59

   Jag tycker du är otroligt modig och stark och inspirerande som vågar prata om det här i tv. Du visar att det är inget konstigt och faktiskt ganska vanligt att må dåligt i livet och behöva hjälp. Själv har jag haft riktigt mörka perioder i åratal och provat på lite terapi men det som hjälpte mig mest var när jag fick medicin utskrivet för några månader sen. Att känna de där stunderna av lycka så ofta som man (jag) gör numera, det gör att jag ångrar att jag inte sökte hjälp tidigare. Att få en glädjekick av egentligen inget speciellt t ex när man är på väg till jobbet, att bara känna att livet är underbart, (något som varit otänkbart när jag mått som sämst) den känslan är helt fantastisk och överväldigande.

   Kram på dej :)
7. am skriver:

   14 mars 2010 kl 15:40

   Rikigt bra inslag, det här är så viktigt! Det är så otroligt viktigt att få fram detta, att det faktiskt är okej att be om hjälp. Man är inte ensam om att må dåligt, det behövs flera människor som kan berätta om sina erfarenheter kring sådant.

   Du är en bra förebild. Tack för en jätte trevlig blogg.